onsdag 21 november 2012

En mörkblå kofta som passar Mig/ A dark blue cardigan that fits Me

Min irritation över att aldrig hitta en kofta som är precis som jag vill ha den och inte för lång, med alldeles för långa ärmar och för breda axlar ledde till att jag helt enkelt stickade en själv. Eller enkelt och enkelt, jag är ingen särskilt van stickare, men med lite envishet och med hjälp från min granne Anna som konstruerar sin stickmönster själv så blev det ett mönster som passar min kroppsform, med kortvarv som formar över bysten lite som ett bystveck gör i sydda plagg. De röda blommorna tog jag diagrammet till från ett stickhäfte från 1949. Garnet är "Tove" från Sandnes och jag använde stickor 2 1/2 till resåren och 3 till resten. Jag började på den den 10/10 och den blev färdig i måndags, så lite över en månad tog det. Förutom att den passar mig kommer jag ju också undan en stor del av de etiska problemen förknippade med klädproduktion.

Jag hade först tänkt ha stickade axelvaddar i, men när jag stickat en och provat så blev det bättre utan i alla fall. Premiär blev det på jobbet idag, där jag ikväll har föreläsning om att forska om äldre tiders klädedräkt på en kurs som heter "Tingen som historia".


Kjolen är i grönt ylle och den sydde jag tidigare i höstas, blusen sydde jag ifjol. Skorna är från Deichmann, men jag köpte dem på Tradera.

My irritation over the fact that I can't find a cardigan that's the way i want it: not too long, with too long sleeves and too wide shoulder, eventually led me to knit one myself. That way I also get away from the ethical problems concerning clothes' production. I'm not a very experienced knitter, but with the help from my neighbour Anna, who constructs her own knitting patterns, I got a pattern that fits my body shape; with short rows shaping the bust, in a similar way as a bust dart does in sewn clothes. The red flowers I got the chart for in a knitting booklet from 1949. The yarn is a slightly uneven 2-ply wool yarn from the Norwegian company Sandnes, called "Tove" and the ribbing is knit on 2,5 mm needles and the rest on 3 mm needles. I had planned to knit shoulder pads for it, but after knitting one and trying it on I decided that it looked better without. I started it on the 10th of October and finished it on Monday,so it took a little over a month to make.
I am wearing  a green wool skirt that I made earlier this autumn and a shirt that I made last year. The shoes are from Deichmann, but I bought them second hand on the 'net.


3 kommentarer:

  1. Det blir som princip bättre utan axelvaddar.

    SvaraRadera
  2. Nej, där har du fel ;) Gör man fyrtiotal och som jag har för smala axlar i förhållande till byst och höfter blir det oftast bättre med axelvaddar.

    SvaraRadera