tisdag 10 juni 2014

Utmaning nr 11: mode och politik

An English version of this blog post can be found here.

Temat för utmaning nummer 11 var alltså politiskt mode, eller mode och politik och hur de har förhållit sig till varandra. Det finns förstås mängder av tänkbara varianter att göra där - till det som jag funderade på hörde tvåfärgad hätta i blått och rött, vilket var en symbol för upproriska borgare i Paris i slutet på 1300-talet, långbyxor, som ju definitivt var politiskt laddat för kvinnor i början av 1900-talet, en Bloomer-dräkt, en chemise á la reine, eller bara blå-vit-röd kokard från franska revolutionen. Men redan i vintras hade jag fastnat för ett antal textiltryck från Sovjetunionen från 20- och 30-talen och sen börjat titta mer även på kläddesign från Sovjet under 1920-talet.
   Under 20-talet var nämligen Sovjet ett verkligt centrum för avantgardedesign inom textil och mode. De flesta som studerar 1900-talsmode känner till fransyskan Sonia Delaunay som designade textilier, men även i viss mån mode, men lika radikala och nyskapande och kanske mer inflytelserika var designers som Ljubov Popova och Varvara Stepanova. Den senare kom att koncentrera sig nästan helt på design av kläder under 1920-talet. Även i Italien fanns en stark modernistisk strömning i kläddesign, jag rekommenderar verkligen boken Against Fashion av Radu Stern - den har till och med ett exempel på Stepanovas sportkläder på omslaget. Till skillnad mot i Sovjet kopplades denna ihop med en högerradikal, elitistisk strömning, så det var inte bara socialister som skapade modernistiska kläder. men politiskt var det, kläderna skulle både vara ett uttryck för den nya, frigjorda arbetande människan och ett sätt att uppnå denna nya människa.
   Eftersom både Stepanova och Popova byggde så mycket av sin design på egna textiltryck var det svårt för mig att välja någon av deras kläder, utan det blev istället en design av Nadezhda Lamanova från 1925 som jag valde att kopiera. Nadezhda Lamanova verkar ha varit något av en kameleont som designer - från att ha designat både teaterkostymer och klänningar åt tsaritsan, som den som syns nedan, kom hon efter revolutionen att inspireras av ryska folkdräkter och kombinera drag från dessa med 1920-talets kläder med raka linjer.




Den svarta ensemblen är gjord av ryska schalar. Eftersom jag vare sig hade sådana eller hade tid eller möjlighet att brodera eller specialtrycka mönster så blev det denna design som jag valde. 



Tyget är en grå linnestuv som jag köpte på Furulunds tyger i Borås i januari och det röda linnet är rester av en klänning som jag sydde för över tio år sen. Konstruktionen funderade jag ut med hjälp av Festive attyres bloggposter om det mönster som på 20-talet såldes som the one-hour-dress. Jag valde också att låta framstycket ha liknande rynkning som bakstycket, eftersom jag inte var helt säker på hur Lamanova hade tänkt sig det hel och jag visste att det här borde funka. Ärmarna blev mycket längre än på skissen, men det tycker jag inte gör något.




Av bakifrånbilden kan man också se att jag har klippt håret där bak, till en shinglad 20-talsfrisyr.





2 kommentarer:

  1. Snygg! Och kaftanen var inte heller så dum

    SvaraRadera
  2. Nej, den var cool. Så småningom kanske jag med hjälp av mina ryska vänner kan lista ut om den är tryckt eller broderad också.

    SvaraRadera