Utmaning nr 12 - stöd och forma/ Challenge number 12 - shape and support

Temat för den 12e utmaningen var stödjande och/eller formande plagg. I vanlig ordning hade jag idéer: jag funderade på en 40-talsbehå efter det här mönstret från New Vintage Lady, som jag har. Sen tänkte jag att jag skulle göra en 1910-talskorsett, eftersom jag är med på en sew-along för en dräkt från 1910-talet. Fast jag har inte gjort något än och det blev inget gjort nu heller. Istället blev det något konstruktionsmässigt enklare, men lite knepigt att få att sitta bra: en strophium, det vill säga ett brett band att linda brösten med för att hålla dem på plats. Ordet strophium är latin och det är från Romarriket som vi först känner till dem - de inte bara skrev om dem utan avbildade dem också.

The theme for the 12th challenge is "shape and support". As usual I had ideas: First I planned to make a 1940s bra from this pattern by New Vintage Lady. Then I thought that I should make a 1910s corset, since I'm at least technically taking part in a 1910s suit sew-along. But I haven't started on that yet and I didn't start on the corset now either. Instead I made a strophium, a bust wrap. The word is Latin, and it is from Ancient Rome that we have the first evidence of it, both written and, as you can see below, pictorial.

Jag har visserligen gjort en slags romersk dräkt nu i vår, men framför allt hade jag tänkt använda dem till 1100-tal och vikingatid. Från 1100-talet finns skriftliga källor som talar om hur adelskvinnor lindar sina bröst hårt för att de inte ska bli stora, men vi har förstås inget sådant från vikingatiden. Så det är en ren gissning att man kanske, eventuellt lindade sina bröst då också, om man tyckte att de slängde runt för mycket ;)
I princip har jag gjort precis som Þóra Sumarliðadóttir.

While I do have a sort of Roman costume that I made this spring, I mostly plan to wear this with my 12th century and viking clothing. From the 12th century there are sources that say that noblewomen bound their breasts so that they shouldn't become big, but of course we have no source like that for the viking period. So it's a guess, that some women sometimes boudn their breasts then too, if they wanted them to stay in one place.
I have basically made it exactly teh way that Þóra Sumarliðadóttir made hers.

Bilder:
Pictures:

The Challenge: 12 - shape and support

Fabric: It was sold as linen, though I suspect thatit may actually be nettle

Pattern: From  Þoras blog post.

Year: Hmm, Roman - 12th century

How historically accurate is it? For Roman, very, for viking, its' more conjecture. But it's a period material and hand sewn.

Hours to complete: No idea, maybe four?

First worn: Yesterday when trying on my soon to be finished new viking apron dress

Total cost: It was jsut scraps. From a long time ago.

30-talsfrisyr/ '30s hair

För övrigt fick jag verkligen till 20-30-talsfrisyren igår (och idag).

I really got the 1920s-1930s hair right yesterday (and today)

Sömnad för den mentala hälsans skull/ Sewing to preserve my mental health

En stor del av helgen tillbringades med att skriva på ett kapitel till en lärobok i historia. Det är kul, men också ett rätt krävande jobb att skriva så mycket, så för att rädda min mentala hälsa varvade jag skrivande med en kvarts sömnad då och då.
Och resultatet blev dessa:

I spent much of the weekend writing on a chapter for a text book in history. It is fun, but also rather demanding to produce so much text. So to preserve my mental health I alternated writing with a quarter of an horu of sewing ocne in a while. And this is the result:

Vintage Vogue 8728, 1946

Ett svenskt mönster från 60-talet
A Swedish pattern from the 1960s.

Tyget är från Spoonflower

The fabric is from Spoonflower

Midsommar kan firas på olika sätt/Midsummer can be celebrated in different ways

Rickard jobbar i helgen så det blev (i och för sig som vanligt) ett lugnt midsommarfirande för oss. Det som var nytt var att istället för att jag och Maja drog ner till Trädgårdsföreningen eller vi alla tre åkte till Slottskogen för att dansa runt stången (och om man har tur få se folkdansuppvisning) bytte vi bekvämlighet mot pengar och gick ner till Liseberg och dansade. Samt åkte barnattraktioner - det är ungefär den nivån på snurrande som jag och Rickard uppskattar. Sen gick vi hem och åt potatis, sill, prinskorv (jag och barnen äter inte sill), jordgubbar och grädde.
Och så har jag sytt mörkläggningsgardiner till sovrummet då.

Rickard is working this weekedn so our Midsummer celebration was very quiet (as usual actually). The new thign was that instead of going down to one of the parks to dance around the maypole we exchanged money for convenience and went to Liseberg, the smusement park which is just where we live to dance. We also rode some of the kiddie attractions, since that's about the level of twirling and up-and-down that Rickard and I can appreciate. Then we went home and ate the traditional Midsummer food: herring, new potatoes cooked with fresh dill, sour cream, chives, strawberries and cream. Not mixed together. And Maja and I had small sausages, becuase we don't like herring.

På väg ner till Liseberg.
On our way down to Liseberg

I Göteborg är förstås midsommarstången prydd med blåvita band. Nere på Liseberg.

The maypole. Decorated with blue and white ribbons, which are the colours of the town's arms. And also of the football team that I love. This is down in the amusement park.

Mer Liseberg.

More Liseberg.

Jag och Lasse Dahlquist.

Me and the statue of one of my favourite artists: Lasse Dahlquist.

Och den obligatoriska krans-selfien.

And the mandatory selfie with a garland of flowers. Very Swedish midsummer. 

Och så slutligen: Gardinerna.

And finally: The curtains

Jag har köpt tyg som en tok/ I've been buying fabric like crazy

Igår åkte jag med syrran till Stoff&Stil för att botanisera i deras rea. Och jag kom hem med detta. Utom det gröna längst fram som är ett underbart tyg i en blandning av ylle och linne som jag köpte i Eikthyrnirs bod när jag var i Hamar.

Yesterday I went with my sister to a large fabric store at a shopping centre outside town. This is what I came home with. Except for the green fabric in front which is a lovely mix of linen and wool that I bought from Eikthyrnir when I was in Hamar last weekend.

Om man går medsols och startar med mörkläggningstyget med Marvel-hjältar så ska det bli gardiner till vårt sovrum. Sen är det ny vaxduk till köket, med söta små svampar, därefter ett blåvittrandigt polyestertyg. Det var jättebilligt, annars hade jag inte köpt det, även om det är i IFK Göteborgs färger. Sen är det en vinröd stuv av lakansväv som väl blir en kjol till mig skulle jag tro, Stoff&Stils lakansväv har bra kvalitet. Och så bomull i grönt med rosa prickar, som troligen blir en kjol till mig och kjol eller klänning till Maja, blått viscosefoder och orange bomull som båda ska fungera som foder i ett par matchande klänningar i orange- och blårutig indisk bomull som jag ska sy till mig och min bästis Inger. Om man så hoppar över ylle/linnetyget som jag skrev om ovan så är nästa ett polyestertyg med sammetsmönster på grön chiffong som jag ska göra en 1920-talsklänning i till min systers födelsedagsfest på detta tema i September. Inspirationen kommer från Jen Thompsons "Downtownesque one-hour dress". Och så slutligen tyget med lapptäckstryck i mitten som väl kommer bli antingen klänningar eller kjolar till mig och Maja.

Man hade kunnat tro att jag inte hade något tyg hemma redan.

Clockwise, starting with the Marvel fabric it is: Blackout fabric with Marvel characters for our bedroom, plastic coated table cloth with mushrooms, blue and white striped polyester that was really cheap and may turn into skirts for me and my girls (it's the colours of the football team we support), burgundy cotton broadcloth, just a remnant that may turn into a skirt for me. Or something. Green cotton with pink polka dots, which will probably become skirts for me and Maja, blue viscose lining for matching dresses for me and my best friend Inger, the orange next to it is the lining for hers; I have this checked Indian cotton fabric where orange and blue are the dominant colours and it is enough for dresses for both of us. Then, ignorign the wool/linen blend, there's a burn out velvet in green and black polyster, which I will make another 1920s "one hour dress" from , for my sister's 1920s themed birthday party in December. Inspiration from Jen Thompson's "Downtownesque one-hour dress". The patchwork patterned fabric in the middle is a thin cotton that will be turned int either dresses or skirts for me and Maja.

You could have thought that I didn't ahve lots of fabric at home already.

På medeltidsfestival i Hamar/ Medieval festival in Hamar, Norway

I helgen var jag och höll föredrag om medeltida kläder på Hamar Middelalderfestival. Det var en fantastisk upplevelse. Om man går till själva jobbet så var föredraget mycket lyckat, trots att jag hade fått med mig fel USB-minne så att powerpointpresentationen som jag hade gjort inte var med utan jag fick improvisera utifrån en annan presentation som jag hade med. Som tur är har alla mina USB-stickor minst en presentation om medeltida kläder på sig. Men det gick bra och det var många som lyssnade och flera av dem kom också fram och pratade efteråt och tackade för ett bra föredrag.

Last weekend I went to Hamar in Norway ot give a lecture on medieval clothing, which is what I did my PhD on. My lecture went well, despite bringing the wrong USB-stick; luckily all my USB-sticks have presentations about medieval dress on them, so I improvised. It was a really great festival with lots of culture, like the group Trix, which you can see below, the medieval girl band Krabat, a choir singing madrigals, and other lectures and shows.

Foto: Mailind Solvind Mjøen

Men festivalen var också jättebra: man hade ett stort kulturprogram med föredrag, musik och olika föreställningar, bland annat med gycklargruppen Trix, det medeltida tjejbandet Krabat, en kör som sjöng madrigaler och en dansförställning om Jostedalsrypa, en flicka som enligt legenden var den enda som överlevde digerdöden i Jostedalen. Här är lite bilder från dansuppvisningen och Trix eldshow på lördagkvällen. Eftersom det var vid midnatt så ser man mest skuggor och eld, men det var inget problem i verkligheten, eftersom natten var ljus.

A dance show about a girl who according to the legend, was the only one to survive the Black Death in one of the Norwegian valleys, "Jostedalen", which merged with and was succeeded by the amazing fire show by Trix. Since it was midnight the photos are dark, dark than it really was; it was a light night.

  




  

Och det var bara det som jag såg, vilket var en lite del eftersom jag tillbringade den mesta tiden med att hänga med gamla och nya vänner.Till de senare hörde Hanna och Hans Gunnar som har företaget Eikthyrnir och som jag träffade på marknaden. 

   Marknaden var också bra, med ett stort utbud av vikingatida och medetlida hantverk. Själv fastande jag både köpmässigt och socialt hos Eikthyrnir som sagt. Där sålde Hanna Johansson sina fantastiska brickvävda band.

The market was also really good. I got stuck at Eikthyrnir's booth where Hanna Johansson sold her amazing tablet woven bands. (They sold lots of other things too, but being a textile person this is what I fell for. And bought.)

   

Slutligen så var själva Domkirkeodden där festivalen var benägen en otroligt vacker plats. Ett friluftsmuseum med både medeltida ruiner av domkyrka och biskopsborg och något nyare byggnader. På en udde ut i Mjösa, Norges största sjö.

Finally, the location couldn't have been more beautiful. On a peninsula in Norway's largest lake Mjösa; with medieval ruins of the cathedral and bishop's castle as well as slightly newer buildings in an open air museum.

 

         

Challenge # 11: The politics of fashion

A Swedish version of this post can be found here.

The theme for the 11th challenge was politics and fashion. There are of course many ways you could interpret that - among the things that I considered were a two-coloured hood in blue and red, like the rebelling burghers of Paris in the late 14th century, trousers, which of course had a very political charge when women started wearing them in the early 20th century, a  Bloomer costume, a chemise á la reine, or just a blue, white and red cockade  from the French revolution. But this winter I saw some amazing textile prints from 1920s and 1930s Soviet Union and  I really fell for them. This led to me looking up more info on Soviet textile and clothes design in the 1920s.
   The Soviet Union in the '20s was really one of the hot spots in avant garde fashion design. Most people who are interested in 20th century fashion have heard of the French artist, textile and clothing designer  Sonia Delaunay, but just as radical and creative, and maybe more influential in the world of clothing, were Ljubov Popova och Varvara Stepanova. The latter devoted herself almost solely to the design of clothing after 1921. It wasn't just in France and the Soviet Union that modernist clothing was designed; Italy had a strong modernist current in fashion design, a current that often was combined with right wing radicalism and elitism. So it wasn't just socialists who wanted to create modern clothing from a political point of view. I strongly recommend the book  Against Fashion by Radu Stern - it even has an example of Stepanova's design for sports clothing on the cover. In any case, clothes were political and in the Soviet Union they should both be an expression of the new, liberated, working human and a means to achieve this new man and woman.
   Since both Stepanova and Popova built so much of their design on their own prints it was hard for me to choose any of their designs to work from. Instead I chose a design by  Nadezhda Lamanova from 1925. Nadezhda Lamanova appears to have been something of a chameleon as a designer - from designing both theatre costumes and clothes for the Tsaritsa, like the one shown below, she after the revolution started designing clothes which combined inspiration from Russian folk costumes with the modern lines of the 1920s.

The black ensemble is made from Russian shawls. Since I neither have Russian shawls nor the time and/or opportunity to embroider or print special patterns I chose this design: .

The fabric is a grey linen remnant that I got for cheap in January and the red linen is scraps from a dress that I made over ten years ago. The pattern can of course be seen from the image above, but I had good help from the blog posts about the one hour dress on  Festive attyre. I chose to  make the front piece gathered in a similar was as the back piece, since I wasn't really sure how Lamanova had intended the dress to be made and I was at least sure that this would work. The sleeves got a lot longer than on the sktech, but I don't think that matters. 

From the photo of the back you can also see that I have cut my hair at the back, in to a 1920s bob. 

Utmaning nr 11: mode och politik

An English version of this blog post can be found here.

Temat för utmaning nummer 11 var alltså politiskt mode, eller mode och politik och hur de har förhållit sig till varandra. Det finns förstås mängder av tänkbara varianter att göra där - till det som jag funderade på hörde tvåfärgad hätta i blått och rött, vilket var en symbol för upproriska borgare i Paris i slutet på 1300-talet, långbyxor, som ju definitivt var politiskt laddat för kvinnor i början av 1900-talet, en Bloomer-dräkt, en chemise á la reine, eller bara blå-vit-röd kokard från franska revolutionen. Men redan i vintras hade jag fastnat för ett antal textiltryck från Sovjetunionen från 20- och 30-talen och sen börjat titta mer även på kläddesign från Sovjet under 1920-talet.
   Under 20-talet var nämligen Sovjet ett verkligt centrum för avantgardedesign inom textil och mode. De flesta som studerar 1900-talsmode känner till fransyskan Sonia Delaunay som designade textilier, men även i viss mån mode, men lika radikala och nyskapande och kanske mer inflytelserika var designers som Ljubov Popova och Varvara Stepanova. Den senare kom att koncentrera sig nästan helt på design av kläder under 1920-talet. Även i Italien fanns en stark modernistisk strömning i kläddesign, jag rekommenderar verkligen boken Against Fashion av Radu Stern - den har till och med ett exempel på Stepanovas sportkläder på omslaget. Till skillnad mot i Sovjet kopplades denna ihop med en högerradikal, elitistisk strömning, så det var inte bara socialister som skapade modernistiska kläder. men politiskt var det, kläderna skulle både vara ett uttryck för den nya, frigjorda arbetande människan och ett sätt att uppnå denna nya människa.
   Eftersom både Stepanova och Popova byggde så mycket av sin design på egna textiltryck var det svårt för mig att välja någon av deras kläder, utan det blev istället en design av Nadezhda Lamanova från 1925 som jag valde att kopiera. Nadezhda Lamanova verkar ha varit något av en kameleont som designer - från att ha designat både teaterkostymer och klänningar åt tsaritsan, som den som syns nedan, kom hon efter revolutionen att inspireras av ryska folkdräkter och kombinera drag från dessa med 1920-talets kläder med raka linjer.

Den svarta ensemblen är gjord av ryska schalar. Eftersom jag vare sig hade sådana eller hade tid eller möjlighet att brodera eller specialtrycka mönster så blev det denna design som jag valde. 

Tyget är en grå linnestuv som jag köpte på Furulunds tyger i Borås i januari och det röda linnet är rester av en klänning som jag sydde för över tio år sen. Konstruktionen funderade jag ut med hjälp av Festive attyres bloggposter om det mönster som på 20-talet såldes som the one-hour-dress. Jag valde också att låta framstycket ha liknande rynkning som bakstycket, eftersom jag inte var helt säker på hur Lamanova hade tänkt sig det hel och jag visste att det här borde funka. Ärmarna blev mycket längre än på skissen, men det tycker jag inte gör något.

Av bakifrånbilden kan man också se att jag har klippt håret där bak, till en shinglad 20-talsfrisyr.