Tyginköp/ Fabric shopping

Tack var min förtjusande syster har jag idag kommit iväg från hemmet och köpt foder. Jag har varit fullkomligt handikappad eftersom jag inte ska belasta fötterna mer än nödvändigt och det i vilket fall som helst är tufft att ta sig längre sträckor med kryckor. Jag har en planerad jacka, en planerad kjol och en kjol som bara saknar foder och dragkedja, men jag kunde inte få tag i foder för att jag inte klarar att gå till bussen och sen från bussen till Knapp-Carlsson (de har inte jättemycket foder, men jag skulle ha svart och mörkgrönt och det brukar de ha). Så slog det mig att det faktiskt finns människor som åker bil och handlar även när de inte ska köpa möbler och att man faktiskt kan göra så och därtill att min syster kanske skulle kunna tänka sig att köra mig till Stoff&Stil på Hisingen. Jag bad henne inte att köra till vare sig Knapp-Carlsson eller Gårda Textil eftersom endast någon som är fullständigt vansinnig kör bil inne i centrum.

Syrran var schysst och iväg kom vi: hon jag, hennes två barn och Maja. Så nu har jag foder, dragkedjor i en färg som borde funka, 30 blå knappar som såldes tio stycken för en femma och därtill helt oplanerat en och en halv meter buteljgrön babycord med ett femtiotalsaktigt mönster i svart:

Någon slags vinterkjol ska det väl bli.

Thanks to my darling sister I have today been able to leave the home and to buy some lining fabric. I've been totally handicapped from not being allowed to walk longer stretches - and actually not being able to do that. I have one jacket and one skirt which are ready to cut, but for which didn't have any lining and a skirt that is finished except for lining and zipper. But I just can't walk to the bus stop and from the bus stop to the haberdasher. Then it hit me that there actually are people who take a car for shopping also when they're not buying furniture, that you can do that and that my sister maybe could drive me to Stoff&Stil which is situated a little outside the town. I didn't ask her to drive me to the places I usually shop, because nobody in their right mind drives in the centre of the town.

My sis is a nice and helpful person so off we went:s he, I, her two kids and Maja. So I now have lining fabric, zippers in a colour that ought to work, 30 blue buttons that were really cheap and, which was totally unplanned, 1,5 metres of a bottle green babycord with a '50s-esque  pattern in black. It will probably become a winter skirt.

Nästa syprojekt/ My next sewing project

Även om jag inte vågar ge mig på något nytt och komplicerat så kan jag ju planera och leta inspiration eller dokumentation eller vad man nu ska kalla det för nya projekt. Ett sådant, som jag planerat sen jag såg Fleur från "Diary of a Vintage Girl" i ett vintageexemplar är en lumberjacka i 40-talsmodell som verkligen slutar i midjan. Jag gillar verkligen modellen, men jag blir galen på jackor som kallas midjejackor och har mudd nertill och verkligen är gjorda för att sitta i midjan, men som är så långa att de slutar mitt på stussen. I synnerhet som jag har en ovanligt lång överkropp blir det extra löjligt och om man har en sån jacka och dessutom har rikligt av både bröst och höfter så ser det ju ut som att man är precis jämntjock. Syr man får man ju dessutom möjlighet att ge den bystveck, något som både förbättrar passformen och ses på vintagejackor av denna modell.

Så jag har samlat ihop lite bilder från diverse symönster från 40-talet och så här ser min inspirationssamling ut. Tyget som jag ska använda fick också vara med på ett hörn. Det är en ylleblandning som jag köpte av min vän Caroline när hon rensade ut sitt gigantiska tygförråd ifjol.

Even if I can't start on anything new and complicated I can always plan and look for inspiration for new projects. One such, which I have planned since I saw Fleur from "Diary of a Vintage Girl" in a vintage specimen is a '40s lumber jacket, which really ends at the waist. I love the model, but I get crazy from all those jackets that are supposed to end at the waist, but never does and instead ends at the broadest point of the hips. Since I actually have a very long torso this is ridiculous and if you wear one of those jackets and have both have a large bust and broad hips you look like you don't have a waist at all and much larger than you are. Making your own also makes it possible to include bust darts, which both is common in period patterns and improves the fit tremendously.

So I gathered a few images from sewing patterns from the 40s and made an inspirational collage. I also took a photo of the fabric I'm going to use, which is a wool blend that I bought from my friend Caroline when she cleared out her enormous fabric stash last year.

Ny 40-talsklänning/ New '40s style dress

Eftersom jag har haft för ont för att ens kunna tänka ordentligt, ja faktiskt för att kunna läsa något mer komplicerat än en Allers-roman som jag redan läst har jag (med mycket långa vilopauser emellan) gjort en klänning enligt ett väl beprövat mönster, dvs mitt 40-talsomlottmönster. Modifiera mönster har jag heller inte haft hjärnkapacitet till så den enda ändringen är att kjolen är rynkad och att den har en för mig ny sorts ärmar som jag hämtade från en klänning från 1936 som finns återgiven i Janet Arnolds Patterns of Fashion 2. Tyget köpte jag på Jonic textil för under tjugo kronor metern. Det var Elisa på "Fashionable Forties" som fick mig att besöka deras hemsida eftersom hon hade köpt ett underbart rött viscosetyg med prickar (som jag också köpte) och då hittade jag alltså även detta. Eftersom jag ville göra klänningen rättvisa tog jag på mig strumpbyxor, skor, halsband, armband och läppstift. Samt satte upp håret - det får man ändå säga om att jag inte får bada på ett par dagar för att inte riskera att få in bakterier i leden efter att jag sprutat in kortison inne själva leden: det är lätt att sätta upp håret när det är lite halvsmutsigt! Ni får även se mina väldigt moderiktiga kryckor :)

Posing with my fashionable crutches

Här kan man se ärmen närmare:
Close-up of the sleeve

Mönstret ser ut så här. Man rynkar alltså de två sidbitarna mot den smala remsan i mitten och sen syr man ihop ärmen och rynkar ärmkullen.
The sleeve pattern. The two large pieces are gathered and sewn to the narrow strip. Then you sew the under-arm seam and gather the sleeve head.

De beige nästrumpona som jag efterlyste förra veckan och sen hittade hos What Katie Did kom idag också, på den här bilden har jag strumpbyxvarianten på mig, men jag beställde också strumpor, samt likadana strumpbyxor i svart.

Since I've been in too much pain to think, or even read anything more complicated than a cheesy romance I've read before I have (with very long breaks) made a new dress from my well-tried '40s wrap dress pattern. I  definitely don't have the brain capacity to modify patterns now so teh only changes from previous versions is that the skirt is slightly gathered and that I made a new type of sleeve, which I got from a dress from 1936 in Janet Arnold's Patterns of Fashion 2.
   Since I wanted to do the dress justice I put on tights, shoes, necklace, bracelet and lipstick. And put up my hair - you have to say that for not being allowed to bathe for a few days to avoid getting bacteria inside the joint after injecting cortisone there: Slightly dirty hair is so much easier to put up.

The beige fishnets I looked for last week, and then found at What Katie Did  arrived today . Here I'm wearing tights but I also ordered beige stockings and black tights.

Inte bara snygg utan också praktisk/ Not only pretty, but practical

Idag har jag varit och fått en kortisoninjektion i min vänstra fotled. Och kryckor, eftersom man inte ska använda leder som man sprutat kortison i. Då är det attans praktiskt med en klänning med stora fickor att stoppa plånbok, bok, frukt eller lite vad som helst i när man inte har några händer över att hålla saker i.

Today I have been to my GP for my arthritis and I got a cortisone injection in my left ankle and a pair of crutches, since you're not supposed to use the joint after the injection. Then it's really practical to have a dress with large patch pockets where you can put your wallet, a book, fruit or just about anything when you don't have any free hand to carry stuff.

Snygga veck/ Nice pleats

Jag är jättedålig av min reumatism nu. Fotlederna och fötterna är så inflammerade att jag har svårt både att gå och stå och även knän och axlar värker en hel del och idag märkte jag också att det gjorde ont att böja fingrarna. Så här mycket ledaktivitet har jag inte haft på många år; reumatismen har mest visat sig i trötthet och värk i bröstkorgens senfästen även om framför allt höftlederna gjort ont också. Men inte som nu, när det känns som att någon tar en hackig mejsel och skrapar mot ledkulorna och gör så ont att jag inte står utan att stoppa i mig rejäla doningar till värktabletter. Vilka jag förstås blir så groggy av att jag inte tänker något vidare. Som jag beklagade mig för min man nyss: Det är verkligen hemskt att vara sjuk när man är så sjuk att  man inte ens orkar läsa en bok. Pyttelite bloggande, av karaktären att jag lägger upp en av alla tjusiga bilder jag har orkar jag dock med. Och när jag letade runt bland bilderna hittade jag den här kjolen och tänkte att en sådan ska jag nog göra i höst. Det är ju en ganska enkel standardkjol, men de tre gångvecken bak ger den det där lite extra.

Bilden är från ett Simplicitymönster från 1951. Som jag förstås inte har, men jag har ett mönster på en rak kjol som jag har konstruerat själv.

I'm having a bad flare in my arthritis right now; worse than I've had for years. My ankles and feet are so inflamed that I can hardly walk or stand and my shoulders, knees and fingers also hurt quite a lot. The pain is so bad that I have to take some really potent painkillers which makes me all groggy and makes it hard to think. It really is horrible to be ill when it's so bad that you can't even read a book. I can do some light blogging though; like putting up pictures of pretty stuff. Like this skirt which is from a Simplicity pattern from 1951. I think I'll do something like it this autumn. I don't have the pattern of course, but I have a self-drafted pattern for a straight skirt and adding three pleats in the back is a piece of cake. But it's the kind of detail that gives a skirt that little extra something.

Husqvarna symaskiner 1955/ Husqvarna sewing machine 1955

En annons från Husmodern 1955: Alla vill ha en Husqvarna! Och visst är det så - jag har fem :)

A vintage ad for Husqvarna sewing machines: "Everybody wants a Husqvarna!" And of course it's so - I've got five :)

gammal mack och gamla bilar/ An old petrol station and old cars

Så kommer de utlovade bilderna från Sven Liljeqvists mackmuseum i Sollebrunn och på en del av hans veteranfordon.
The promised images from the petraol station museum. And from the owner's collection of vintage cars and motorbikes.

Den lilla macken utanför, från mitten av förra århundradet.
The small mid-20th century gas station outside the museum

Bilen, av märket Austin är från 1920-talet.

The car, an Austin, is from the 1920s

Maja poserar bredvid Austinen. I den sitter en 50-talsapa i en barnstol som man kunde hänga över ryggen på sätet.

Maja is posing next to the Austin. Inside a stuffed monkey from the '50s sits in a child's seat that was hung over the back of the seat.

En italiensk moppe av märket Bugatti:

An Italian Bugatti moped:

En jaguar från 1950-talet. Och som ni ser blank så att man kan spegla sig i den. Till vänster är en ljust turkos moped med barnsits och till höger en elmoped från Trollhättan.

A jaguar from the 1950s. To the left there's a moped with a child's seat and to the right an electric moped made in Trollhättan, not that far away from Sollebrunn where the museum is.

Jag poserar med mopeden med barnsits och försöker se passande husmoderlig ut. Och käck.

I'm posing with the moped with a child's seat and try to look fittingly housewifey. And cheerful.

En annons från slutet av 40-talet eller början av 50-talet av kvinnans utseende att döma. Lättbentyl  bestod av 75 % bensin och 25 % etanol av skogsråvara. Fotot är från Göteborg.

An ad from the late '40s or early '50s, judging from the woman's look, for "lättbentyl", which was a mix of 75 % gasoline and 25% ethanol from wood. The photo is from Gothenburg.

Den här skönheten är en Saab från 1958. Sven (som nu är 74) kör rally med den. Visst är den vacker?

This beauty is a Saab from 1958. Sven (who is 74 now) uses it for rallying. Lovely, isn't it?

Ett sämre foto på Saaben, men jag ser bra ut :)

A not as good photo of the Saab, but I look pretty :)

Svens första bil, som han köpte på femtiotalet var en DKW från 30-talet. I den åkte han till Trollhättan och raggade tjejer; kompisen satt i baksätet med vevgrammfon. Den bilen krockade han med och sen dess har han letat efter en likdan, vilket han alltså fann. Fotot är taget längst inne i ett trångt garage, så det är svårt att se hur fin den är. Sven står närmast på bilden.

The owner, Sven, was interested in vintage cars from an early age. His first car, which he bought in the mid-'50s was a DKW from the 30s. His friend sat in the back with a crank-up phongraph and they tried to pick up girls. He crashed that car, this is a replacement found later. The photo is taken inside a garage so it's hard to see how beautiful it is. Sven is the guy in front on the photo.

Sven äger också en Daimler från 1939 och här kan man se mig och Rickard sittande i baksätet.

Sven also owns a Daimler from 1939 and here you can see Rickard and I sitting in the back seat.

Här är en annan Daimler, från 1961, med en kaross av glasfiber.

Here's another Daimler, this one from 1961 and with a body made from fiber glass.

Slutligen en Novolette från Husqvarna, en trampcykel med hjälpmotor som tillverkades 1952-56.

Lastly a "Novolette" frpn Husqvarna, a bike with motor that was made between 1952 and 1956.

I vilket fall var det väldigt roligt att titta på museet och Svens samlingar, men den största behållningen var definitivt att höra Sven själv berätta. Jag rekommenderar ett besök om ni rör i er i trakten. I närbelägna Anten-Gräfsnäs finns också en museijärnväg.

matchande klänningar/ matching dresses

Idag har jag, Rickard och Maja varit i Sollebrunn och ätit middag med min mamma och hennes sambo, som båda nyligen har fyllt år. Väl där passade vi på att besöka Sven Liljeqvists bensinmacksmuseum, en fantastisk upplevelse där vi fick höra massor av historier och titta på veteranbilar. Det ska dock få ett eget inlägg eftersom jag tog massor av foton. Här ville jag bara visa de matchande omlottklänningar i 50-talsmodell som jag har sytt till Maja och mig. Inspirationen var alla de Swirl-omlottklänningar som Fleur visat upp under åren och mönstret har jag gjort själv.

Jag och Maja i trädgården:
Maja and I in the garden outside the house where my mum lives:

Jag kisar mot solen utanför macken:
Squinting against the sun by the old petrol station:

Today Rickard, Maja and I went for dinner with my mum and her boyfriend since they had both recently had their birthdays. We had dinner and cake, but also visited this old petrol station, which is part of a small petrol station and vintage car museum. That will make a separate post though, since I took so many photos. The dresses are made by me and I was inspired by the many Swirl wrap dresses that Fleur has been wearing over the years. I made the pattern myself too of course.

Beige nätstrumpor funna/ Beige fishnet stockings found

What Katie Did är stället: där finns både beige nätstrumpor och dito beige nätstrumpbyxor med söm. Jag ska nog köpa ett par av varje. Jag är också sugen på deras nya strumpor med söm och små prickar.

What Katie Did is the place to go to: Not only do they have beige fishnet stockings (for garter belts, no hold-ups please), but they also have the more practical beige seamed fishnet tights and I will probably order a pair. I would also like a pair of their seamed dot stockings.

Beige nätstrumpor/ beige fishnet stockings

Det här fotot, som kommer från Wikimedia Commons, tack vare U.S. National Archives and Records Administration visar sex tjusiga tjejer på dans 1944. Tre av dem har glansiga nylonstrumpor, något som förstås var omöjligt att få tag på i Europa under kriget, men som gick att köpa i USA, och tre har beige nätstrumpor.
Jag har funderat på att skaffa beige nätstrumpor tidigare, men nu när jag hittat en 40-talsbild med det blir jag ännu mer inspirerad. Jag ska bara hitta några; Sock Dreams, där jag köper många av mina strumpor, har strumpbyxor i beige, men strumpor verkar lite svårare. I synnerhet om man drar större storlekar.

This photo, which is taken from Wikimedia Commons, thanks to the U.S. National Archives and Records Administration, shows six pretty girls at a formal dance in 1944. Three of them are wearign shiny nylon stockings, a laxury no on ein Europe would have been able to get hold of during the war, but which was available in the US, and three of them are wearing beige fishnet stockimgs.
I've been thinking about getting a pair of beige fishnet stockings or tights before, but now that I've seen it on a '40s photo I am even more motivated. Now I only have to find a pair;  Sock Dreams, where I buy many of my socks and stockings have beige tights, but stockings seems a little harder to get hold of, especially if you're plus sized.

I grön-vitrandig hemmaklänning/ In a green and white striped house dress

Jag har just nu så fruktansvärt ont i fotlederna och benen (och för den delen även i andra leder) att jag har svårt att tänka eller över huvud taget göra något. Större delen av tiden ligger jag i soffan och ojar mig och lider och läser böcker om konsumtion och mode under perioden fram till ca 1940. Men så hade jag ett möte med de andra lärarna som undervisar på första momentet på A-kursen (i historia, jag arbetar på institutionen för historiska studier på Göteborgs universitet) så jag behövde lämna sagda soffa. Jag orkade inte byta kläder dock utan piffade upp klänningen som jag just nu slafsar omkring i hemma med halsband och armband som matchar mina röda sandaler och även mina nya glasögon. Samt tog på läppstift.

I'm in a lot of pain from my arthritis now, so I spend most of my time lying on the couch, reading about consumption and fashion between 1900 and 1940 approximately. I did have a meeting today that I had to attend, so I did leave the couch for a short while. I didn't have the energy to change clothes, however, so I added a bracelet and a necklace that matched the red of my sandals and my glasses and wore the same house dress that I have been clouching around in at home. And put on some lipstick.

Affärer jag aldrig köper från/ Shops I never buy from

En kompis "gillade" en sida på facebook för ett företag som säljer retrokläder. Eftersom jag är intresserad av sådant brukar jag alltid kolla upp nya  ställen, i synnerhet som de är svenska, men allt som oftast bryter de mot en av mina benhårda principer när det gäller postordershopping: Jag köper inget från ställen där det inte finns någon måttabell för storlekar. Olika märken har väldigt olika idéer om storlek, i synnerhet när man använder sig av small, medium, large och inte av sifferstorlekar (fast där vill jag också ha en måttabell). Har man flera märken ska varje märkes måttabell finnas! Min favorit där är Pin-up parade, ett litet postorderföretag som drivs av en bibliotekarie i Birmingham som när det behövs även nämner avvikelser inom samma märke, men i olika modeller.
Affärsinnehavare som inte har en storlekstabell har enligt min mening visat att de inte kan något om kläder och passform och såna vill ju inte jag handla från.

I like to check out new internet shops selling retro clothing, especially if they're Swedish, but too often they fail to live up to one of my most important principles when it comes to mail order shopping. to post the measurements the sizing of the clothes in question are based on. Different brands have very different ideas about sizing, especially when they use the small, medium, large system and not the sizing with figures. If the shop has more than one brand with different sizing each of them should have their own sizing chart. My favourite in this resepct is Pin-up parade, a small mail order business run by a librarian from Birmingham. She not only gives sizing charts for all the brands she sells but also notes if the brands differ between models.
Shop owners who don't have a sizing chart show, according to my view, that they have no knowledge of clothes or fit - and why would I want to shop at such a place?

The Men they Couldn't Hang

Den senaste veckan har jag i princip bara lyssnat på rhythm'n'blues, blues och rock med snuskiga texter på spellistor på Spotify gjorda av Kristina som har bloggen Dahling it's vintagy, men ibland känner man bara för att återvända till gamla favoriter, som det brittiska bandet The Men They Couldn't Hang (ger fortfarande ut bra skivor och turnerar). Här är en 80-talsfavorit:

Och en ny:

Lately I've been listening mostly to playlists on Spotify with blues, rhythm'n'blues and rock with dirty lyrics, compiled by Kristina of Dahling it's vintagy, but sometimes you just feel the urge to go back to old favourites: like the British band The Men They Couldn't Hang, who still make records and tours. Above is an old 80s favourtie and then a newer song.

50-talsinspirerat idag/ Inspired by the 50s today

Idag blev det mer 50- än 40-talsinspirerat. När jag började intressera mig för att klä mig i retrostil var det först 50-talet som jag fastnade för. Dels var det säkert för att det var populärare och man blir ju inspirerad av sådant som man ser på nätet och andra ställen, dels passar det egentligen min väldigt kurviga kroppstyp bättre. Att 80-talet när jag var ung också hade en stor 50-talsrevival påverkade säkert också, i synnerhet eftersom 50-talet blev modernt igen för några år sen delvis som en följd av en 80-talsrevival. Jag lyssnade också mycket på musik från 50-talet då, nu har jag rört mig bakåt mer till 30- och 40-tal även musikaliskt även om jag fortfarande lyssnar på både 50-talsrock och en himla massa annan musik från medeltid till nutid.

Att blusen, som jag förstås sytt, har ett par år på nacken och passade en smalare Eva bättre syns tyvärr över bysten där den egentligen skulle behöva vara större. Men jag får väl banta (ha!) eller skaffa en minimizer. Kjolen är från i våras och skorna är ju från Rocket Originals och modellen är daterad till sent 40-tal - tidigt 50-tal. Halsbandet är begagnat och armbandet har jag fått i födelsedagspresent av min goda vän/granne Anna, som har gjort det. Det som är bra med 50-talsstil, om man nu inte ska försöka vara korrekt för sin ålder, är att man kan komma undan med hästsvans och inte behöver locka eller sätta upp håret. Praktiskt så här när man bara ska till jobbet och sitta instängd på sitt arbetsrum och förbereda lektioner.

Det var förstås inte musiken som fick mig att gå från 50-tal till 40-tal, ens personlig stil ändras ju, men det är också ett exempel på  en mer genomgripande tendens hos mig när det gäller historisk/historiskt inspirerad klädsel: Jag börjar med något som antingen är lite sexigare (inspiration av pin-upbilder från 50-talet) eller mer överdådigt (1500-tal i sammet med pärlor och guldband t ex), men ju längre jag håller på med en period, desto mer rör jag mig mot att klä mig som ett anständigt medelålders medelklassfruntimmer - slår aldrig fel oavsett period. Och 40-talet kan visst vara både tjusigt och sexigt, men merparten av min klädsel är åt det mer ordentliga, om än med den tidens mått alltför ungdomliga, hållet.

When I started wearing retro styles a couple of years ago I started with '50s style. There were many reasons for this: it was more popular at the time and of course one gets inspired by what one sees on the 'net and in other places and ia also actually suits my very curvy body type better. Tha the 80s, when I was a teenager also had a 50s revival probably affected me as well as the fact that an 80s style revival a couple of years ago brought the 50s back in ordinary fashion. I also listened a lot to '50s rock at the time. Nowadays my musical taste has move back in tiem to the '30s and '40s, even if I listen to lots of different music; from medieval to current.

This blouse was made a couple of years ago and for a thinner Eva, which can unfortunately be seen at the bust; I may have to lose weight (ha!) or get a minimizer bra. I made the skirt this spring and the shoes are from Rocket Originals, the model is dated to late '40s-early '50s. The necklace is thrifted and the bracelet was made by my good friend and neighbour Anna who gave it to me on my birthday last year. The good thing with '50s style is that if you don't give a damn about being dressed age-appropriate for the period you can get away with a pony tail, which is nice and quick when you plan to sit in your office all day and prepare lectures and not really see people.

Of course it wasn't music that made me go more toward the 1940s, personal style evolves with time, but it is also an example of a typical thing with me when it comes to dressing in historic or historically inspired clothes: I start with something that either is more conventionally sexy (in this case inspired by '50s pin-up images) or more opulent (such as 16th century dresses in silk, with pearls and gold braid), but the longer I study and make things from any time period the more I dress like a respectable, middle aged, middle class woman - it happens every time! The '40s can of course be both luxurious and sexy, but most of the clothes I make tend to be more respectable, though certainly too young, styles.

Hittat: en sammetskappa/ found: a velvet gown

Igår ville Maja absolut att jag skulle sitta hos henne när hon såg på Min granne Totoro och eftersom jag tycker att det är tråkigt att se på film utan att ha något att göra samtidigt rotade jag runt i ett av mina skåp med tyg och sygrejer. Jag hittade inte direkt ett handsömnadsprojket, men jag hittade en 1500-talskappa som jag börjat sy på till Valeria för tio år sen (det finns också utklippta delar till en till Vendela) och som till min glädje var precis rätt storlek för Maja. Jag hittade mer av sammeten som den är gjord av och mer kaninpäls så att jag kan göra en krage och jag har också klippt ut och sytt ihop ett foder av thaisiden samt sytt fast vecken i ryggen mot ett bomullsband på insidan. Nu ska jag sy i fodret, göra kragen, göra färdigt de korta puffärmarna och ordna någon slags stängning, men inget av det borde ta alltför mycket tid eller arbete i anspråk.

Since I was bored and Maja wanted company while watching "Totoro" I rummaged around in one of the cupboards where I keep fabric and sich things to find a project to work on. Well, I didn't find a hand sewing project, but I found a 16th century loose gown that I started on for Valeria about ten years ago and never finished (there are also cut out pieces for a similar gown for Vendela somewhere) and it fit Maja. I found some more of the velvet fabric and some more rabbit fur for the collar and I have now cut a lining from some thai silk and  sewn a stay tape to the back pleats. I need to make sew in the lining, make the collar, finish the sleeves and add some closures, but that shouldn't take too much time or effort.

Vuxna barn/ Adult kids

Idag fyller mina stora flickor arton år. Det känns både helt naturligt och alldeles främmande. De är inte färdiga med gymnasiet än, så egentligen kommer väl inget att ändras, men ändå känns det ganska annorlunda.

Valeria är den som delar medeltidshobbyn med mig:

Vendela är hästtjej och tävlar i dressyr:

Och på denna tjusiga bild från i våras kan man se dem båda spela Rock Band. Det var fler med, men av hänsyn till att t ex fortfarande hade pyjamasbyxor på sig har jag skurit bort dem.

Today my big girls turned eighteen and are now legally adults. It feels a bit strange, while at the same time totally natural. Valeria is the one who shares my dressing up hobby while Vendela competes in dressage. In the last photo they're playing Rock Band with soma friends, who I have left out of the photo due to their less than formal dress - one was wearing pyjama bottoms.

Festklädsel/ A party outfit

Igår hade vi en liten balkongfest. Liten i jämförelse med förra årets, eftersom jag har inrett balkongen mer nu och det därför inte får plats fler än de sju personer vi var som trängdes där som mest. Eller ja, som mest var vi väl nio eftersom barnen var ute en sväng på balkongen också.

I vilket fall klädde jag upp mig - det här är  vad jag hade tänkt ha på Institutionens sommarfest om jag inte hade varit för sjuk för att gå. Det är alltså första gången jag har mina Raspberry Ripple från Irregular Choice "på riktigt". Här poserar jag framför bålen - som bestod av rosenlikör (som jag gjort), sprit, rosensaft (som min ysster gjort), mineralvatten och röda bär - och vinboxen.

Skorna är alltså från Irregular Choice, klänningen har jag sytt själv.

We had a small party on our balcony yesterday evening/night. The size of the party limited by the size of the balcon which nevertheless was very crowded.  I wore this dress which I have designed, drafted and sewn myself and shoes from Irregular Choice .

Sista Wettergrens/ The last from Wettergrens

Så var det dags för lite foton från Wettergrens 1946 igen. Här från dotterbolaget Dress fabrik i Gamlestan.

These photos are from the kindergarden at the "Dress" factory.

The factory building of the subsidiiary "Dress".

At the main factory the employees can buy a wide range of goods at reduced prices and the products from the company are sold at cost price.

The employees can also have their shoes mended at cost price (remember that this was a time of serious shortages of many things in Europe). You can also have your nylons stockings mended for a low cost.

A female HR sconsultant gives advice on economic and social topics to the employees. She also manages the company's library where the emplyees can borrow both fiction and non-fiction.

Through the art club the employees are given the opportunity to listen to lectures on art, visit exhibitions and take part in raffles to win pieces of art.
Several mail boxes wher the emplyees can put suggestiosn for improvement are found in teh factory and good suggestions are rewarded.

There's a wood working workshop with modern tools for all the carpentry that's needed in the factory, including this  "universal machine".

With this last image showing how the products reach the modern woman who loves good quality we end this short exposé, wherein we have mostly seen the factory at Stigberget, but also a few photos from the "Dress" factory.

Ärm från 1930/ Sleeve detail from 1930

Bundesarchiv har delat en massa foton på Wikimedia Commons, där man (bland annat) hittar dem i kategorin "Fashion".

På den här fina som föreställer en familj på besök på zoo 1930 fastnade jag för ärmkonstruktionen på kvinnans klänning.

Bundesarchiv_B_145_Bild-P020408,_Berlin,_Besucher_im_Zoo,_Kinderzoo_1930

Sömmen som går ner från sidan mot ryggslutet fascinerar mig också. Sen är ju både björnungen och flickan i den tidstypiska klädseln och frisyren väldigt söta.

Bundesarchiv has shared lots of photos on Wikimedia Commons, where you (among other places) find them in the category "Fashion". In this lovely photo from a family visit to the zoo I fell for the sleeve construction on the woman's dress. I'm also intrigued by the seam running from the side and downward. And of course both the bear and the little girl in her for the period typical dress and haircut are very cute.

Marinblå sandaler/ navy blue sandals

De här sandalerna i en stil som definitivt hade funkat på 1940-talet köpte jag just på rea på Ellos för 150 spänn. De är lite vidare i hela foten än vad jag gillar, jag vill bara ha brett framtill, men de är i skinn och  bekväma, förutom att de är i en stil jag gillar så de får nog ändå ses som ett fynd. Funkar dock förmodligen ännu bättre för dem med högre vrister, mina fötter är rätt platta.

Eftersom jag bär mycket blått och färger som passar ihop med blått räknar jag med att få mycket användning för dem.
I just bought these shoes in a plausible 1940s style on sale. Since I wear navy and colours that go well with navy often I think I will use them quite a lot.

Mera Wettergrens/ More Wettergrens

Vad kan väl förgylla en måndag om inte ännu fler bilder från Wettergrens sömnadsfabriker 1946?

More photos from the Wettergren sewing factories from 1946.

A stimulating break from work in the form of exercise on the roof terrace, led by a female P.E instructor.

The interest in sport also shows in the factory's sport club which has hand ball, badminton, cycling, swimming, skiing and track on its programme.
There's a factory nurse who mainly deals with accidents at work.

The running of such a large company takes a lot of adminstration. On the planning board the usage of materials and the prodcution in the different workshops can be tracked.

This photo is from the main office.

The prizes of the manufactured clothes are calculated here.

The advertisign department not only organizes advertising campagins, but also prints the staff's newsletter, brochures and other small print.

These photos are from the subsidiary company "Dress". The cut fabric is packed with the notions needed and travels through a tube system from the cutting room to the sewing room. The seamstresses sit along a conveyor belt which transport the garment from seamstress to seamstress as they have finished their detail. This was very modern at the time (and I remember the same system from the 70s when my mother worked in a sewing factory).

The pressing finished the garment.

The quality control is strict and all garments are tried on a live model.

Som jag skrev på engelska under en av bilderna minns jag transportbanden från sömmerska till sömmerska från när min mamma jobbade på Aspens på 70-talet. Wettergrens påstående om hur modernt systemet var 1946 verkar nog stämma; om det fortfarande användes 30 år senare menar jag.

Wettergrens 1946

Wettergrens var ett konfektionsföretag från och i Göteborg (med tillverkning även i Jönköping). Det grundades av änkan Eva Wettergren 1936. Hon sålde textilier och hantverksvaror och rörelsen kom under slutet av 1800-talet att inrikta sig på framför allt kappsömnad.  1946 firade man jubileum av flera viktiga händelser, inte bara grundandet utan även  t ex bolagsbildandet (1896) och gjorde därför en jubileumsskrift som trycktes 1947 och heter "Spegelbilder". Den skildrar dels företagets, dels modets historia från 1836. Den mest intressanta delen för mig är dock den sista, där det nuvarande (dvs 1946) företaget skildras i ljusa toner med många bilder. Bilderna är både från fabriken vid Stigberget och dotterbolaget Dress på Gamlestadsvägen. Det finns fler, men jag delar upp det i flera inlägg för storlekens skull.

These are photo from the Gothenburg based clothing company Wettergrens in 1946. They show the prodcution, but also other activities connected to their factories, which mainly made women's coats and dresses. There's more , but I divide them into several posts due to the size.

Showing that they only chose the best fabrics.

Designing and choosing the models; with inspiration from Paris, London and New York.

A skilled pattern maker makes patterns from the designers' sketches.

The factory at Stigberget, sewing coats.

The cutter uses an electrical saw to cut out many pieces (I remember my dad doing this in the 1970s) and all seamstresses specializes in one detail, which makes them experts on that particular moment and makes sure that the quality is high and even on every part.

The collection is shown to a customer. Emplyees enjoying the sun on the roof terrace during breaks.

Canteen and kitchen which serve almost 1000 people every day.

Some people like to smoke during their breaks so a smoking room is situated next to the roof terrace, where coffee and soft drinks are also sold.

New employees go through a 4 year long education, including practice in the different departments. During this period they are paid accordign to the current agreement between the unions and the ready-to-wear industry.

The fur department is nowadays (1946) large, making both collars and ecorations and women's furs.

Det kommer mera senare!
More later!