måndag 7 oktober 2013

Bleergh :(

Om det inte har framgått så har jag reumatism och den sista tiden har den emellanåt varit helt outhärdlig. Det sitter då framfört allt som en inflammation i senfästena i bröstkorgen och det gör ofta så ont att det känns som att jag måste kräkas och inte kan andas. Det som räddar mig är tramadol och spikmatta, men det är helt enkelt för jävligt. Lägg då till föredrag och konferens på annan ort och en hel del undervisning och jag håller på att bli tokig. Det känns som att man är instängd i en värld av smärta och det finns ingenstans att fly.
   Tack vare tramadolen håller jag mig precis flytande, men jag vet inte hur länge det går.


Not everyone of you may know that I have arthritis, but I have and lately it has been really horrible. It's mainly an inflammation in all the tendons and bones in the ribcage and it often hurts so much that I feel like throwing up and that I can't breathe. What saves me is tramadol and my acupuncture mat, but it really is too much to be borne right now. Add a lacture and a conference in other towns and quite  a lot of teaching and I'm going crazy. It feels like you're locked in a world of pain and there's no escape. The tramadol keeps my head above the water. Just. But I don't know how long it will last.

1 kommentar:

  1. Kramar! Jag hoppas, hoppas att det snart går tillbaka så pass att du kan ha ett vettigt liv!

    SvaraRadera